Hanna filosoferar

Livet asså. Hur vet man hur man vill att det ska vara? Jag tror att man kan få det mesta man verkligen vill ha men det är en jäkla konst i sig alltså att veta det. Och vill man verkligen hela tiden sträva mot något? Jag tror jag hellre vill vara lycklig här och nu och inte hela tiden målmedvetet vara påväg mot något som jag vill ha. Jag vill vilja ha nuet. Men hur vill jag att nuet ska vara för att jag ska trivas i det? Finns ens det nuet eller kommer det alltid vara något som fattas som man strävar mot att få? 
 
Och varför är det så svårt att skilja på vad jag verkligen vill ha och vad jag bara tror att jag vill ha för att jag tror att andra vill ha det. Jag har aldrig gillat ämnet filosofi och tänker ofta att för mycket tänkande gör människan mindre lycklig och harmonisk. Men vad vet jag?
 
I helgen sa jag i alla fall något i stil med detta till mamma: "man blir inte lycklig av att göra som hjärnan säger, utan det blir man av att lyssna på hjärtat", och jag tror nog ändå på den klyshan. Men vad säger det lille hjärtat egentligen? Grubblare som jag har nog svårare att höra det bland alla tankar....
 
 
 
 
 
 
 

RSS 2.0