Idag har jag brunchat med Johanni och Juli på Egg & Milk, åkt bil in dit och parkerat i stan. Sen har jag växlat massa pengar på Forex och köpt fotriktiga skor på ecco som jag ska lämna tillbaka på söndag eftersom jag känner mig lite för mycket som en onsalamorsa i dem.. Vidare har jag packat upp mina väskor i garderoben jag inte använt på riktigt på tre år, ätit tacos med familjen + Davids tjej och kollat när samma lilla lillebror visat upp sin sprillans nya baloutfit med kostymbyxor, skor, slips och hela köret. Sen har jag kört bil in själv till Anna och KG:s nya lägga i Högsbo, hamnat lite fel men hittat rätt, betalat i parkeringsautomat för första gången, haft trevligt med nya människor och sen hittat hem igen. 

 

Två år i Lund är klara och nu är det bara en tredjedel kvar. För en vecka sen levde jag studentlivet och nu lever jag jobblivet på annan ort, med annat umgänge och annan boendeform. Imorgon är det Håkankonsert som jag bokat i februari och sett fram emot sen dess. I övermorgon åker jag och kusiny till Kroatien och stannar där i 10 dagar. På söndag ska jag till pappa som jag inte träffat på länge, bli lite firad och sen packa min semesterresväska på kvällen. 

 

Jag tänker mycket bakåt i tiden, reflekterar, summerar och funderar. Mycket har hänt sen jag tog studenten för fyra (!!) år sedan. Jag har jobbat på Ekhaga en sommar, mått rejält dåligt, blivit sjukskriven, nått mitt livs botten och startat en kamp tillbaka som fortfarande pågår fyra år senare, fått ett drömjobb på ikea, trotsat alla mina tidigare förväntningar och fått en pojkvän, flyttat till Lund helt själv, haft distansförhållande, gjort slut, velat, blivit tillsammans igen, levt samboliv en sommar, börjat andra året på universitetet, gjort slut igen, saknat och börjat processen att komma över någon för första gången. Så många första gången! Vänner har flyttat långt bort och kommit hem igen, gjort sina personliga resor och levt sina liv. 

 

Samtidigt som allt detta har tankarna fortsatt att snurra. Kanske mer än någonsin? Vem är jag? Är jag glad eller ledsen? Är jag lycklig? Varför och varför inte? Gör jag det jag vill? Vad vill jag? När ska jag bli frisk? Hur ska jag göra? Vad tycker folk om mig? Bryr jag mig? Ska jag blogga? Vad mår jag bäst av? Bryr jag mig tillräckligt om andra? Finns jag där för de jag älskar? Vem kan jag prata med? Krånglar jag till saker? Tänker alla andra såhär mycket? Är jag extra komplicerad? Kommer allt lösa sig av sig självt? Varför är jag inte upp över öronen lycklig? Hur gör man för att leva i nuet? Varför är jag så osäker på mig själv? Hur är min självkänsla? Varför vill jag att folk ska se när jag mår dåligt? Hur mår jag egentligen? Utvecklas jag åt rätt håll? Vad är min stil? Hur är man avslappnad och rolig? Hur gör jag för att hitta tillbaka till den Hanna jag gillar mest? Är den Hannan verkligen bäst eller är det bara förskönade minnen? Mår jag bäst av att hålla mina tankar och texter för mig själv eller är det okej att lägga upp dem i offentligheten? Varför vill jag att andra ska se? Varför tycker jag att jag har blivit lite otrevligare än jag varit innan? Är jag lycklig eller inte? Så många frågor, så lite svar och ibland vet jag varken ut eller in, men jag tror nog att man kanske inte behöver veta, att det är mer än okej att bara vara jag - med funderingar som hör till :)