hannacarlen -

Läget

Det är höst. Regnet smattrar ner, det är klass 3 varning för stormen Simone ikväll så jag stannar hemma en natt extra och åker ner till Lund imorgon istället. Mamma och Marius blev hemskickade tidigare från jobbet. Just nu sitter jag med i mysbyxor med en kopp kaffe och hår som Julia har fönat fint imorse ♥ Vårat hus är fullt av flyttkartonger och bara det nödvändigaste finns kvar framme. I helgen har jag sålt julmust och pepparkakor och lagat en lite extra lyxig tvårätters tillsammans med J och J. Jag känner att jag glidit ganska mycket från ikea-folket, är inte lika omtyckt, saknad och självklar i gänget där längre, som det väl blir naturligt. Hänger med B och drömmer mig tillbaka till hur det var när vi var tillsammans och allt var bra, hur mysigt vi hade det då. Hur mysigt det var att bo där och laga middag tillsammans och brodera och handla på iken tillsammans och ha någon som är kär i en att komma hem till, när som helst. Nu är han inte kär i mig längre och jag är inte det i honom, han har går vidare i livet och flyttar till ny stad och nytt jobb och jag borde gå vidare på riktigt också. Vi har haft det så bra och så många fina stunder och det är ju bara att vara glad och tacksam över det och se fram emot andra, nya fina stunder.

Känner mig inte sugen på att åka tillbaka till Lund. Gör nästan aldrig det. Drömmer om ett mysigt liv i Göteborg. Med en katt, närhet till familj och vänner, vuxenliv. Vet inte riktigt vad som finns här som inte finns i Lund. Vet inte varför jag aldrig trivts 100 % i Lund. Vet inte vad jag helst vill göra och vart jag helst vill vara. Men känner mig fasen inte helt tillfreds alltså. Men kanske är det för att jag har min vardag i Lundy och bara gör roliga saker när jag kommer hem? Kanske glömmer man lätt bort de stunderna som faktiskt inte vart så mysiga när jag bott här i väst heller? Jaja. Det blir spännande att se vad framtiden har i sitt sköte. Ska bara gå vidare från den där förbannade B också och börja respektera och hitta mig själv lite mer först, hur man nu gör det. Svåraste jag vart med om typ!

Vill verkligen ha en katt iallafall. Och en sambo så småningom. Vill att det händer något lagom känslomässigt dramatiskt och spännande typ nu så att jag får något nytt att tänka på och slipper grotta ner mig i gammalt, passerat i brist på annat. Massa kärlek! Och livet alltså, hatkärlek till det :)