Ingenting
Jag hade en liten photoshoot med mig själv och psykologiboken istället för att läsa i den :) Det går inget bra med pluggandet idag.. Så kan det va! Vill mest blogga, facebooka och prata i telefon istället. Och gå in till stan och handla, och kolla på tv och fika och... där tog det redan stopp. Vet inte riktigt vad jag ska skriva om.. Bajsbajsbajs, varför ska jag ofta göra saker mer komplicerade än de är? Det går verkligen trögt för mig att gilla läget. Nu ska jag kolla Julles video på fb och bli lite glad! Ciao chicas ♥
Get a heart made of steel
Gud vad jag vill ha någon och gud vad jag vill att han ska vara den jag vill ha och att han ska vilja ha mig. Så att jag slipper leta och vänta. Jag hatar att leta och vänta.
...
Näe jag är ledsen readers men jag känner inte den där lyckan som jag precis läste att några andra bloggare gör. Trots allt bra som är på gång och trots att jag egentligen har precis allt jag behöver så känner jag den inte. Sad but true. Känner inte harmonin, exalteringen eller pirret och somnar oftast inte med ett leende på läpparna. Är väl inte olycklig heller utan antar bara att det tar lite tid att vänja sig vid alla förändringar.. Jag vet inte men jag hoppas och tror att man vänjer sig iallafall! För just nu vill jag mest ha närhet...
Beat it
Ikväll är en sån kväll jag inte riktigt kan fokusera, ens på världens bästa tv-serie. Och vet ni varför? Jo för att det kretsar massa dumma ätstörningstankar i mitt huvud. Tankar som handlar om att jag känner mig så mätt och har ätit oregelbundet och inte enligt min "planering", vilket ibland ger mig ångest och att nästan all tankeverksamhet går till att analysera vad jag ätit under dagen och försöka räkna ut om det är för mycket eller för lite. Tankar som jag vet bara är dåliga för mig, bara får mig att må sämre och som inte leder någon annan stans än djupare in i skiten.
Nu är det inte så farligt längre för jag har kommit så långt det senaste och just nu är mina tankar bättre än någonsin! Sidan som vill göra allt för att bli frisk är starkare än någonsin och har i fler fall än någonsin övertaget, vilket är helt underbart. Och jag börjar mer och mer se ett slut på det här.
Men det finns ändå undantagskvällar, som denna. Men jag är glad att jag numera kan se det utifrån och objektivt och se det sjuka och det ologiska i resonemanget. Jag vill bli frisk och jag vet att jag kan och jag vet att det inte spelar någon roll vad fan jag har ätit eller hur mätt jag är! Jag är jag och jag älskar mig själv precis lika mycket oavsett något så oväsentligt som min vikt. Men jag vet också att det bästa för mig just nu är att gå upp i vikt och jag ska ta hand om mig och göra så att det blir så.
Behövde bara få det ur mig. Glöm aldrig vad som är verkligen är viktigt här i livet och lägg all energi på att ta hand om det! Puss natti ♥
Så mycket bättre
Men tja! Fredag igen! Jag sitter och lyssnar på en gammal Killers-skiva, det är jättehöstigt ute och jag har precis läst nån timme i min bok som är bra :) Imorse var jag och träffade min psykolog i Varberg. Och en konstig grej - nästa möte kanske blir mitt sista hos henne! Jag har pratat med henne i två år, i början varje vecka, storgråtandes varje gång, och nu på senaste tiden inte ens en gång i månaden, och vi har plötsligt inte så mycket att prata om när vi ses. Jag har liksom alltid undrat lite hur det ska sluta, hur jag ska må när jag inte ska behöva gå där längre, och ja - såhär antagligen. Känns konstigt! Antar att jag mår bra, och jag säger ju inte emot :) Vet ju skillnaden mot hur det var i början. Känns bra att jag börjat vara mer öppen med mina problem också, det är inget att hymla med, inget som jag behöver bara hålla inom mig längre. Innan har jag behövt det, då har det hjälpt och gjort att jag mått bättre men nu mår jag bättre om jag kan prata om det öppet. Jag har ju en ätstörning, jag behöver fortfarande gå upp i vikt för att bli frisk, slippa Varberg helt och hållet, slippa mina näringsdrycker och kunna leva ett helt friskt liv - men jag har kommit en jävla bit på 2,5 år! Man kan alltid leta efter problem, känna efter och gå och vänta på att man ska bli lycklig - men som min psykolog säger, lycka är inte ett konstant tillstånd av inga bekymmer, utan den känslan kommer då och då när man minst anar det, ofta i helt vanliga situationer. Har ingen poäng med detta, men så himla skönt ändå, att det blivit så mycket bättre! Snart ska jag fika med storasyster och ikväll kommer Uppsalas, och världens bästa Julia hit och lagar mat! TREVLIG FREDAG! Puss!! ♥
Lite cheesy men fint
Jag har tänkt rätt mycket på det här med par på senaste tiden, att vara tillsammans med någon. Och kommit fram till att det är något som är så fruktansvärt fint med det. Par som inte kan sluta pilla på varandras händer på bussen till exempel. Och att alltid alltid ha någon någonstans i världen som är så kär i just en själv och älskar en nästan oavsett vad. Oavsett om man gör bort sig i skolan på dagen, oavsett om man är grinig, irriterad och inte har hunnit tvätta håret eller sminka sig och oavsett om det skiter sig totalt med något man tagit sig för, eller om det känns som ingen annan tycker om en eller förstår en - så finns den här personen någonstans som skiter i allt det och inte tycker om en trots såna saker, utan just för att man är som man är.
Är det inte jättefint? Kärleken som kan stråla mellan två personer som bara tittar på varandra. Att de inte tröttnar på att vara med varandra. Inte ens på en hel livstid ibland. Att man alltid håller varandra bakom ryggen i ur och skur. Jag tycker det är jättefint. Två personer som liksom hör ihop, fast de inte är födda i samma familj eller på något sätt är tvugna eller har biologiska förutsättningar att göra det.
Det var nog bara det jag ville säga. Det finns många otroligt fina sidor med att vara singel också och det finns många parförhålladen som inte alls är så fina men jag blir i alla fall så glad varje gång jag ser något såntdär fint par på stan eller på bussen och det önskar jag att alla i hela världen får uppleva! :)
Kommer inte på rubrik, också en grej
Väldigt ofta undrar jag om det bara är jag som har hur gör man för att vara spontan och rolig som ett av de största problemen i livet. Lägger många timmar av min tid med att fundera och noja över detta. Hur jag ska bete mig, vad som är Hanna och hur man drar ett roligt skämt eller bara fäller en rolig kommentar. Är så trött på detta och vill verkligen att det ska bli bättre snart! Jag var ju motsatsen till sånhär i mina yngre högstadiedagar typ! Vad hände efter det? Vad har hänt med mig nu? Har verkligen ingen aning om hur jag ska lösa detta och det suger.
Cred
Godkväll hjärtan!
Det har varit en bra dag idag. Har varit på Espresso House två gånger och handlat nödvändiga saker som en skitsnygg kavaj, strumpor, ögonbrynspenna, termosmugg och ett massivt cykellås. Nöjd!
Sen har jag kommit på en grej under dagen också:
Jag trodde aldrig att jag skulle lyckas ta körkort - men det gjorde jag
Jag trodde aldrig att jag skulle få en pojkvän - men det fick jag
Jag trodde aldrig att jag skulle få ett bra jobb - men det fick jag
Jag trodde aldrig att jag skulle komma in på PA i Lund - men det gjorde jag
Just nu känns det som jag aldrig kommer få en egen lägenhet - men kanske kanske lyckas jag med det också?
Kanske borde jag tro lite mer på migsjälv? Hmmm..!
Godnatt babes :)
Torsdag
Hej bloggen.
Idag har jag varit i Varberg, legat på Bennys soffa och kollat på One tree hill samt fikat med Matilda på naam :) Mysig dag! Har diskuterat framtiden med Magdalena, Matilda och mamma, bollat fram och tillbaka, hit och dit. Senaste "planen" är att söka personalvetarprogrammet i Jönköping till våren då det är den skolan med lägst antagning och som dessutom verkar bra och som jag absolut kan tänka mig! Hoppas på att kunna läsa någon termin utomlands då, det verkar som de lägger rätt stor vikt i det så det ska nog kunna gå! Hade varit kul faktiskt! Allra roligast hade varit att dra iväg någonstans i höst med, till Italien några månader eller luffa runt i Europa kanske... :)
Det viktigaste av allt är i alla fall att göra allt man kan för att må bra här i livet. Vara en riktig livsnjutare och ta för sig av livets smörgåsbord! Jag jobbar på det varje dag!
Såhär ser det ut i Jönköping :)
Idag har jag varit i Varberg, legat på Bennys soffa och kollat på One tree hill samt fikat med Matilda på naam :) Mysig dag! Har diskuterat framtiden med Magdalena, Matilda och mamma, bollat fram och tillbaka, hit och dit. Senaste "planen" är att söka personalvetarprogrammet i Jönköping till våren då det är den skolan med lägst antagning och som dessutom verkar bra och som jag absolut kan tänka mig! Hoppas på att kunna läsa någon termin utomlands då, det verkar som de lägger rätt stor vikt i det så det ska nog kunna gå! Hade varit kul faktiskt! Allra roligast hade varit att dra iväg någonstans i höst med, till Italien några månader eller luffa runt i Europa kanske... :)
Det viktigaste av allt är i alla fall att göra allt man kan för att må bra här i livet. Vara en riktig livsnjutare och ta för sig av livets smörgåsbord! Jag jobbar på det varje dag!
Såhär ser det ut i Jönköping :)
Drömmer...
...istället för att plugga kan man drömma. Tänk om jag hade en grym systemkamera och var flitig på att fota finfina stora bilder att lägga upp här och att rama in. Tänk om jag bodde i min alldeles alldeles egna lägenhet någonstans med min egna kaffeburk precis som jag ville ha den och små kökshanddukar och doftljus och stora lyxiga loungemattor. Tänk om jag älskade min kropp över allt annat. Tänk om jag bara en dag gick in på en tatueringsstudio och kom ut med något fint på kroppen. Tänk om jag lärde mig sticka helt grymt själv. Tänk om jag åkte till Grekland och var borta i ett halvår. Tänk om jag tog bort lösenordsskyddet på min blogg och lät alla läsa. Tänk om jag hade en fluffig liten fin katt att ta hand om i min lägenhet och ge massa massa kärlek till!
Onsdag
God morgon världen
Jag är vaken lite tidigt idag... Kan inte riktigt sova och tänkte att det är väl lika bra att jag går upp. Antar att jag bara är utvilad, kanske la mig för tidigt igår eller något. Dagens planer är iallafall att först åka på årligt läkarbesök till Varberg som jag hoppas går fort och sen in till stan för att luncha med Cissi :)! Sen sätta mig någonstans och plugga så effektivt jag kan tills Benni slutar jobbet. Sen lagar vi väl mat och så är det Chelsea på tv ikväll... funderar på att höra om jag kan gå över till Khim som bor brevid och kolla på bb istället ;)
Jag är inte bra på att beskriva mina problem eller tankar/känslor för folk när det kommer till vissa saker... varken i riktiga livet eller här... Är för rädd för att påverka negativt och så jämför jag typ alltid allt och tänker att det finns alltid de som har det värre och har "riktiga" problem, jag kanske bara fokuserar fel. Är skiträdd för det för övrigt! Att jag bara fokuserar fel och bara hade kunnat bestämma mig för att inte ha några problem alls, att jag bara skapar allt själv eller lägger för mycket vikt på det så att det blir större än vad det egentligen är. Känns rätt stört och onormalt!
Nog om det, ska inte skrämma er eller något! Frågan är om jag orkar leta upp några hörlurar och sätta på några avsnitt av Glamourama.... tror nästan det kan vara värt besväret! Idag blir en grym dag! :D
XOXO
En gång till
Sen en tid tillbaka har jag varit trött Försökt att vara allt på samma gång Så mycket man kan göra och borde och vill Mitt i allt så ska man räcka till Sen en tid tillbaka har jag varit tom Och försökt att hitta spår som leder rätt Ja det finns så mycket måsten att vara bra på det man kan Och mitt i allt så ska man vara sann Jag har ändrat i mitt rum, köpt nya möbler Och samlat damm på min gitarr För allting jag skriver blir ändå för kort Och allt som är bra med mig har jag förmågan att glömma bort Sen en tid tillbaka har jag varit tyst Och försökt att känna efter hur det känns Ja man gör som alla andra och försöker att bli van Men jag har tröttnat på att vara likadan Sen en tid tillbaka har jag känt mig svag Och försökt att vara nån till lags Ja man kämpar för en plats som passar både här och där Och snart har man glömt vem man är Och jag har ändrat i mitt rum, köpt nya möbler Och samlat damm på min gitarr För allting jag skriver det blir ändå för kort Och allt som är bra med mig har jag förmågan att glömma bort Sen en tid tillbaka har jag tänkt såhär Och insett att jag måste börja om Ja jag har kämpat för en plats som passar både här och där Men snart ska jag hitta den jag är Jag har ändrat i mitt rum, köpt nya kläder Och samlat damm på min gitarr Men i vad jag än tar på mig känner jag mig alltför kort Och allt som är bra med mig har jag förmågan att glömma bort Ja jag har ändrat i mitt rum, köpt nya möbler Och samlat damm på min gitarr För allting jag skriver det blir ändå för kort Och allt som är bra med mig har jag förmågan att glömma bort Har jag förmågan att glömma bort
Pang
...och så plötsligt känns inte allt lika kul
(Men nya tag snart!)
(Men nya tag snart!)
Det undrar jag
Baaaajs, hatar att skriva ett inlägg, publicera det och sen ta bort det. Why oooh why ska det vara så svårt att bli nöjd? Bara för att andra läser, man/jag vill vara sån och verka sån och kan inte istället bara vaaara och skrrriiiva från hjärtat och uuuuut så att det blir äkta och fiiint. Vad är problemet där? Lösenordsskyddet hjälper tydligen inte mot allt. Jag kan inte skriva lika öppet här som i dagboken, fast det är klart, det är ju heller inte meningen, inte alls. För dagboken är ju bara min och den är ju privat så att säga så poängen är väl snarare varför kan jag inte sluta bry mig så mycket om vad alla andra tycker hela tiden och låta de välja om de vill vara med mig/läsa min blogg eller inte istället???? Det är ju för fan inte upp till mig att anpassa mig efter alla andra, vissa passar man med och andra inte och det går ju inte ens att avgöra det om man inte bara är sig själv till 100%. Har hållt på och kämpat med detta lääänngge nu och börjar bli lite smått trött på det! När man väl vet hur det ska vara varför är det så svårt att göra så då?
23:59
Tjena bloggis :)
Hoppas ni mår bra läsare. Det gör jag! Är i en uppkurva just nu, går alltid upp och ner men försöker njuta av det tillfälliga flowet iaf ;) Lyssnar på bra musik på spotti just nu, har kollat på Masjävlar av alla filmer och målat naglarna med OPI :)))) Värt många smileysar där ;)
Har jobbat utan smink idag, eller med gårdagens bortskavda. Inte planerat nånstans då jag i 19 fall av 20 har min sminkväska i väskan men inte just idag och fanns heller ingen jag kunde låna av så var bara att bita ihop och skaka av sig osäkerheten osv osv... Gick helt okej :)
Har ni tänkt på hur svårt det är att vara snäll mot sig själv? Särskilt när man behöver det som mest (= när det går lite mindre bra i livet), man gör ofta tvärtom och straffar/skuldbelägger sig själv när det går dåligt när det egentligen borde vara självklart att det är då man behöver va sin egen bästa vän som mest och vara riktigt jävla snäll mot sig själv och det lilla barnet inom sig (är seriös nu!!). Tänk om du sa alla de sakerna till ett litet barn som du säger till dig själv i huvudet ibland, inte så konstigt att man blir lite ledsen då, så kan man inte behandla sig själv! Men verkligen lättare sagt än gjort som sagt!!
Svårt också att ta hand om sig själv på det sättet att göra saker som man mår bra av, typ läsa en bok eller måla en tavla istället för att hänga på facebook, gräva ner sig i andra människors liv eller bara sitta och tänka ohälsosamma tankar. Man vet ju att man mår bättre av att sätta sig och teckna än att kolla fejjan ännu en gång men ändå krävs det mycket för att verkligen välja det alternativet som man mår bäst av och blir gladast av. Så är det iaf för mig, och det tycker jag är rätt cpstört. (Laddat ord, känns inte 100 bra att skriva det men whatthefuck alla fattar vad jag egentligen menar ändåå)
Puss nattiiiiiiii mina bästa ♥♥♥
Hoppas ni mår bra läsare. Det gör jag! Är i en uppkurva just nu, går alltid upp och ner men försöker njuta av det tillfälliga flowet iaf ;) Lyssnar på bra musik på spotti just nu, har kollat på Masjävlar av alla filmer och målat naglarna med OPI :)))) Värt många smileysar där ;)
Har jobbat utan smink idag, eller med gårdagens bortskavda. Inte planerat nånstans då jag i 19 fall av 20 har min sminkväska i väskan men inte just idag och fanns heller ingen jag kunde låna av så var bara att bita ihop och skaka av sig osäkerheten osv osv... Gick helt okej :)
Har ni tänkt på hur svårt det är att vara snäll mot sig själv? Särskilt när man behöver det som mest (= när det går lite mindre bra i livet), man gör ofta tvärtom och straffar/skuldbelägger sig själv när det går dåligt när det egentligen borde vara självklart att det är då man behöver va sin egen bästa vän som mest och vara riktigt jävla snäll mot sig själv och det lilla barnet inom sig (är seriös nu!!). Tänk om du sa alla de sakerna till ett litet barn som du säger till dig själv i huvudet ibland, inte så konstigt att man blir lite ledsen då, så kan man inte behandla sig själv! Men verkligen lättare sagt än gjort som sagt!!
Svårt också att ta hand om sig själv på det sättet att göra saker som man mår bra av, typ läsa en bok eller måla en tavla istället för att hänga på facebook, gräva ner sig i andra människors liv eller bara sitta och tänka ohälsosamma tankar. Man vet ju att man mår bättre av att sätta sig och teckna än att kolla fejjan ännu en gång men ändå krävs det mycket för att verkligen välja det alternativet som man mår bäst av och blir gladast av. Så är det iaf för mig, och det tycker jag är rätt cpstört. (Laddat ord, känns inte 100 bra att skriva det men whatthefuck alla fattar vad jag egentligen menar ändåå)
Puss nattiiiiiiii mina bästa ♥♥♥
Deep shit
Det känns skönt att veta att inga känslor varar förevigt och allting blir bättre med tiden. Jag måste bara lita på att det finns fler och mer rätta personer därute, att det inte beror på mig (att jag måste ändras) och absolut inte gå runt och hoppas på att det ska bli något igen. För haaalllåå det vill jag ju inte ens!! Om jag tänker efter.
Har klippt mig idag, äntligen :)
Nu
Orkar inte :( Dumma huvud, dumma hjärta...
I ett förhållande
Tänk att man kan bli så fäst vid någon att bara några få dagar utan att träffa den personen kan kännas jobbiga. Det är ändå rätt unikt. Nära kompisar och sådant kan man ju gå utan att träffa på en vecka och det funkar bra, men vissa speciella personer vill man verkligen bara vara nära hela tiden. Eller det har inte alls att göra med hur speciell personen är förrästen, utan mer den speciella relationen - det är kanske det som är att vara kär! Jag antar nästan det va?!
Konstigt iallafall, fascinerande typ, att kunna sakna någon så mycket fast man precis träffats, att det är sån skillnad på relationer. Och lite på både gott och ont tycker jag..!
Konstigt iallafall, fascinerande typ, att kunna sakna någon så mycket fast man precis träffats, att det är sån skillnad på relationer. Och lite på både gott och ont tycker jag..!
I'm gonna love you like i'm indestructable
Ciao chicaas!
Blev ingen tacotisdag idag :( Var visst massa innebandy och piano och sånt ivägen.. en annan dag. Blev en mysig promenad och fika med Anna iaf! Äkta fint höstväder och allt :) Sen en sväng på KK och nu ligger jag och laddar för att ta mig igenom mitt första test på mitt eget inlogg, kommer inte så långt i den här takten känner jag...
Ligger och börjar få lite stresskänslor över allt jag vill göra och bli igen.. så himla välbekant nu på något sätt... Vill bli nyhetsankare eller radiopratare eller jobba med layout eller med pr.. eller något helt annat som jag inte ens hört talas om? 15 oktober är sista ansökningsdag till våren iaf... men vill nog inte plugga till våren..
Vill åka på en cityweekend! Vill vara crazy och boka helt spontant. Vill bara inte åka själv!
Vill flytta och inreda en lägenhet nästan helt i second hand, DET är fint! Vill fota massa med en bra kamera och lägga upp på en blogg utan lösenordsskydd.
Men inget förändras om inte jag förändrar mitt beteende. Och det är så jobbigt nivet!!
Blev ingen tacotisdag idag :( Var visst massa innebandy och piano och sånt ivägen.. en annan dag. Blev en mysig promenad och fika med Anna iaf! Äkta fint höstväder och allt :) Sen en sväng på KK och nu ligger jag och laddar för att ta mig igenom mitt första test på mitt eget inlogg, kommer inte så långt i den här takten känner jag...
Ligger och börjar få lite stresskänslor över allt jag vill göra och bli igen.. så himla välbekant nu på något sätt... Vill bli nyhetsankare eller radiopratare eller jobba med layout eller med pr.. eller något helt annat som jag inte ens hört talas om? 15 oktober är sista ansökningsdag till våren iaf... men vill nog inte plugga till våren..
Vill åka på en cityweekend! Vill vara crazy och boka helt spontant. Vill bara inte åka själv!
Vill flytta och inreda en lägenhet nästan helt i second hand, DET är fint! Vill fota massa med en bra kamera och lägga upp på en blogg utan lösenordsskydd.
Men inget förändras om inte jag förändrar mitt beteende. Och det är så jobbigt nivet!!
all about meee
It goes up and it goes down.... ikväll är en kväll då det inte känns riktigt bra utan att jag egentligen vet varför... massa små anledningar antar jag. Jag är ganska upp och ner tror jag, antingen eller, men det är rätt skönt. Oftast är det ju bara bra men ibland behöver man typ ladda ur och ladda om if you seee och då är det rätt gött att bara tycka synd om sig själv för en kväll, omfamna klumpen liksom och tänka att den ändå inte kommer va där imorgon. Det blir skitbra dethär!
Har egentligen bara gjort roliga saker idag :D Va nog bara tvungen att bli lite nere på vägen hem för att orka va på g sen igen. Så nu ska jag fortsätta med det.
Ska bara slänga in ett litet klagomål över min hals som inte blir riktigt bra och min infektion i urinvägen som kaanske kommer tillbaka :S :(
Pusspuss!
